I just found The Crypto Project. This bit, from an interview with their representative Sir Valiance, needed to be quoted:

The Internet is the greatest creation of mankind and we cannot sit back and watch as the beautiful freedom it allows be stripped apart by the greedy, selfish, and power hungry individuals who which to control it. It is the duty of those who have the knowledge and ability, whether you are a developer, cryptographer, or security expert to protect that freedom, because if we don’t preserve it, there are those who will strip it away from us.

Efter att i flera år ha använt en laptop som enda dator använder jag nu plötsligt två eller tre datorer regelbundet (en netbook, min gamla laptop och ibland en stationär dator). Hur synkroniserar man lättast filer mellan dem? Samtliga kör GNU/Linux (Kubuntu Natty och 64studio). Vad jag är ute efter är främst att kunna synkronisera en mapp med dokument som jag jobbar med så att den finns tillgänglig på samtliga, eller två räcker nog förresten om det spelar någon roll. Dokumenten kan förstås vara i alla tänkbara format men främst kommer det väl att vara textfiler och filer i Open Document-format.

Ubuntu One verkar ju vara en variant, men den kommer inte som standard i Kubuntu. Unison verkar också vara en lösning.

Någon som har några bra tips? Detta måste ju vara ett vanligt behov.

Jag bloggade om Musopen för ett tag sedan. Nu har jag hittat ett liknande projekt. Open Goldberg Variations samlar in pengar för att göra nya inspelningar och en notutgåva av Johann Sebastian Bachs Goldberg variationer och släppa dem fria under CC0.

Upphovsrätten gäller som bekant under upphovsmannens livstid och därefter ytterligare 70 år. Varför har då även en CD med Beethoven, som dog för 183 år sedan, symbolen © precis som vilken annan skiva som helst? Jo det beror på att det är flera rättigheter inblandade när musik spelas in. Musikerna som framför musiken har rättigheter, den som har framställt inspelningen har rättigheter, osv… Trots att Beethovens verk i sig är fria är det alltså inte lätt att hitta en fri inspelning av dem. Det försöker projektet Musopen ändra på. De samlar in pengar för att helt enkelt hyra en orkester för att spela in klassisk musik och därefter avsäga sig alla rättigheter till den.

De samlar in pengar genom Kickstarter, vilket innebär att man inte ger dem pengar direkt utan lovar att ge dem pengar om de lyckas samla in tillräckligt många löften för att projektet ska bli av. Når de målet inom den utsatta tiden dras den summa man lovat från kreditkortet, annars betalar man inget.

Pressmeddelande från Göteborgs Universitet

Debatt kring EU:s nya lagförslag om tvingande filtrering och censur av barnpornografi på Internet

EU har nyligen presenterat ett lagförslag som innebär ökad censur på Internet i syfte att bekämpa barnpornografi. I Sverige filtrerar redan internetleverantörer webbsidor med barnpornografiskt material. Men var går gränsen för vad som ska censureras på nätet? Hur effektiva är egentligen dessa filter? Och vilka konsekvenser har tekniken för yttrandefriheten?

Den 6 maj 2010 bjuder Göteborgs universitet in till debatt om filtrering och censur på Internet. Bakgrunden är att svenska internetleverantörer redan har infört filter mot barnpornografi på nätet. Samtidigt som ett nytt lagförslag har presenterats på EU-nivå som tvingar internetleverantörerna till ytterligare censur. Vad innebär det för rättssäkerheten när internetleverantörer åläggs att reglera olagligt material? Och vad förväntar man sig att uppnå för resultat när filter införs på nätet – och till vilket pris? I debatten deltar företrädare för internetindustrin, polisen, kriminalvården och media, med flera.

Moderator är Hannes Råstam, flerfaldigt prisbelönt journalist, verksam vid SVT.

Panelen består av:
• Anders Persson, kriminalkommissarie vid Interpol
• Björn Sellström, kriminalinspektör vid Rikskriminalpolisen
• Hanna Harnesk, psykolog vid Skogomeanstalten
• Johanna Bäckström Lerneby, journalist på SVT
• Måns Svensson, fil dr i rättspsykologi, Lunds universitet
• Ola Lindholm, chefredaktör för Kamratposten
• Oscar Swartz, frilansjournalist
• Patrik Hiselius, jurist på TeliaSonera

Tid: torsdag 6 maj klockan 13-15
Plats: IT-universitetet, Forskningsgången 6, Lindholmen

För mer information, kontakta:
Marie Eneman, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet
eneman@ituniv.se
0709-75 88 44

Henrik Sandklef, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet
henrik.sandklef@ituniv.se
0708-65 84 06

Hm, hur länge kan man låta bli att posta något på en blog? Har haft ont om tid eftersom jag både jobbar och pluggar. Microblogga hinner jag lite oftare så det förekommer ibland livstecken från mig på Identi.ca och Twitter.

Mag Instruments verkar ha som affärsidé att genom juridiska processer försöka hindra alla andra från att sälja ficklampor. Nu har de även försökt stoppa Rusta från att sälja ficklampor som de anser är otillbörligt lika deras (jag har inte sett dem).

Marknadsdomstolen (C 14/07, 2008-11-12) konstaterar dock att det måste vara tillåtet för andra tillverkare att marknadsföra ficklampor som liknar de från Mag Instruments till konstruktion och funktion så länge det inte rör sig om rena efterbildningar och anser inte att det är fråga om otillbörlig renommésnyltning. Läs (lite) mer hos Dagens Juridik.

(Frågan om upphovrätt till Mag Instruments ficklampor ligger väl kvar i HD? Jag har i alla fall inte läst någon dom.)

Jag har visst inte hunnit blogga om det men Göteborgs universitet har valt att låta Google sköta studenternas e-post framöver och övergången ska ske någon gång nu i november. Alla studenter kommer alltså att få Gmail-konton, vare sig de vill eller inte. Eller, jag klagade och det verkar faktiskt finnas en möjlighet att opta ut.

Jag svarade på det informationsmail som skickades ut från GU och meddelade att jag inte tycker att detta är någon bra idé och att jag inte samtycker till att några av mina personuppgifter överförs till Google. I förrgår fick jag till slut ett svar från Dan Ekstrand och Lars Prytz (båda med titeln “systemförvaltare E-post”) på GU med innebörd att man på begäran kan undantas från det nya systemet:

Hej Karl,
synd att du inte gillar vår nya tjänst. Om det fortfarande gäller att du inte vill använda vår nya e-posttjänst, kan vi undanta dig.
Vi behöver därför ditt GUS-userid (studentkonto).
Vi kommer att skapa en e-postadress till dig, i domainen studentepost.gu.se. Vi kommer att vidaresända alla mail till den adressen till av dig angiven e-postadress. Av tekniska skäl är det inte möjligt att enbart registrera din privata e-postadress.
Vi kan inte garantera att alla e-postlistor som följer ditt student e-postkonto är uppdaterade med den nya adressen, eftersom vi måste hantera din e-postadress separat.

Så, alla ni som liksom jag inte vill ha en extra gmail-adress att hålla reda på och vill slippa att få all er post analyserad och tvångslagrad hos Google, hör av er till Dan och Lars (förnamn.efternamn@gu.se)! Fast om ni tänker söka jobb på Google kan det ju vara enklare att de redan har era betyg (alla studieresultat skickas till e-postadressen), så slipper ni skicka in dem.

Jag tycker som sagt att det är en riktigt dålig idé att lägga ut driften av studentmail till Google. Främst tycker jag att det är en fråga om integritet. Men det väcker även en annan fråga. Varför ska ett universitet tillhandahålla e-postadresser till studenterna alls? De tillhandahåller ju inte telefonnummer? Varför registrerar man inte sin existerande e-postadress hos universitetet som vilken adressuppgift som helst?

Jag kör Kubuntu 7.04 på min laptop. Denna version har nu nått “end of life”. Det börjar väl bli dags att uppgradera och i dagarna har det ju kommit en ny version av Ubuntu. Jag tänkte installera om från grunden eftersom jag ändå tänkt ändra lite i mina partitioner, sätta upp diskkryptering mm (det var för bråttom för att hålla på med sådant när datorn var ny).

Men, ska man ha 32 eller 64-bitarsversionen? Vad är skillnaden för en vanlig användare? Jag kör 32 nu men jag tror att huvudanledningen till att jag valde det var att något paket jag behövde inte fanns färdigpackat till 64 bit. Processorn är en Intel Core 2 Duo och jag har hört att andra kör 64-bitars på den. Är det någon fördel? Finns det fortfarande nackdelar?

Jag insåg för länge sedan att jag behöver en ny portabel lösning för att läsa och svara på mail. Jag har en laptop men är ute efter något mindre, typ en smartphone. Någon som har några bra tips?

Jag har tidigare använt handdatorer från Palm men de börjar kännas lite gamla nu och framför allt saknar de tangentbord. Jag har tittat på SonyEricssons P1i sedan den kom men är lite skeptisk till de där dubbelknapparna (har dock inte känt på den). Jag har inget emot att telefonen är lite större om det ger bättre skrivmöjligheter. En Blackberry verkar ju vara precis vad jag är ute efter men jag är lite osäker på hur praktisk den är för en ensam användare som inte vill köpa licens på deras server etc?

Vad jag behöver:

• Tillgång till e-post – Inte nödvändigtvis push utan en väl fungerande IMAP-klient vore idealet. Men jag kan tänka mig en tjänst som hämtar posten från min IMAP-server och levererar den till mobilen.
• Kalender (+ todo) och adressbok – som går att synka (felfritt!) med Kontact, eller möjligen något fritt program som i sin tur synkar bra med Kontact
• “Tangentbord” – Någon form av miniatyrtangentbord så att man kan skriva mail. Pekskärm med handskriftsigenkänning är inte ett alternativ (jag har flera stycken gamla Palm i så fall…)

Det ovan nämnda är vad jag verkligen behöver. Visst vore det bra/kul med IM, RSS-läsare, kamera, GPS osv men inte till priset av att någon av funktionerna ovan inte fungerar smärtfritt.

Vad finns det att välja på? Kan man ha en Blackberry som privatperson? iPhone faller ju på avsaknad av tangentbord (och den totala inlåsningen). Windows mobile känns inte bra… Hur är det med symbian-modellerna? Någon som synkar dem med Kontact? Någon som har tips på en mobiltelefon som passar beskrivningen?