I dag talade FSF:s Richard Stallman på Chalmers i Göteborg. Det var både intressant och underhållande, även om jag tyvärr missade början.
I morgon drar FSCONS officiellt igång. Själv ska jag börja med att gå på en workshop om “Basic Data Security“.
Originally uploaded by jonsson.
Hittade denna ruta när jag besökte Regeringskansliets hemsida en dag. Annars hade jag nog missat att det skett ändringar i regleringen av cookies. Informationstexten i sig är ju dock närmast bisarr. I första stycket säger man att det krävs aktivt samtycke innan en webbplats får sätta cookies. I nästa stycke säger man att förresten har vi redan satt några. Det går ju inte ihop. Jag kände mig därför tvungen att kolla upp vad som egentligen står i lagen. Jag orkade dock inte göra någon grundligare utredning.
Enligt 6 kap 18 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation får uppgifter lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. I nästa mening sägs dock att detta inte hindrar sådan lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt.
För att återgå till meddelandet på Regeringskansliets hemsida så antar jag att man gjort tolkningen att vissa av deras cookies är nödvändiga och därför inte kräver samtycke. Men hur gör man den bedömningen? Finns det några sammanhang där man kan säga att cookies är nödvändiga för den allmänna funktionen hos en webbplats? Så fort en användare behöver logga in, välja språk etc kan ett behov av cookies uppkomma men då är det ju också lämpligt att inhämta samtycke i samband med detta. Vilka cookies kan sägas vara nödvändiga när en vanlig användare, som inte har någon relation till den som står bakom webbsidan, surfar in på en webbplats för första gången? Jag tittade i propositionen men blev inte så mycket klokare. Vad säger ni som gör webbsidor?
Efter att i flera år ha använt en laptop som enda dator använder jag nu plötsligt två eller tre datorer regelbundet (en netbook, min gamla laptop och ibland en stationär dator). Hur synkroniserar man lättast filer mellan dem? Samtliga kör GNU/Linux (Kubuntu Natty och 64studio). Vad jag är ute efter är främst att kunna synkronisera en mapp med dokument som jag jobbar med så att den finns tillgänglig på samtliga, eller två räcker nog förresten om det spelar någon roll. Dokumenten kan förstås vara i alla tänkbara format men främst kommer det väl att vara textfiler och filer i Open Document-format.
Ubuntu One verkar ju vara en variant, men den kommer inte som standard i Kubuntu. Unison verkar också vara en lösning.
Någon som har några bra tips? Detta måste ju vara ett vanligt behov.
Min Dell Latitude D630 är nu nästan fyra år gammal. Jag tycker dock att den fortfarande känns helt OK för mina behov och jag hade inte tänkt köpa en ny just nu. Problemet är att fläkten har slutat fungera och att datorn då blir varm med följden att processorn vägrar att arbeta på mer än 800 Mhz tills man startar om, vilket gör datorn väldigt långsam.
Det tog ett tag innan jag fattade varför den var så långsam och sedan letade jag först information om olika former av power management, CPU scaling etc för att se om något var felinställt. Men nu har jag alltså konstaterat att fläkten helt enkelt inte går igång. Jag köpte därför en ny fläkt på eBay och bytte ut den gamla. Tyvärr hjälpte inte detta alls utan den nya går inte heller igång. Efter att ha plockat isär datorn en andra gång och konstaterat att jag verkligen kopplat in fläkten ordentligt googlade jag mig fram till programmet i8kfan/i8kmon, som även visade sig finnas i Ubuntus repository. Med detta program kan jag få igång fläkten. Den funkar dock bara på maxhastighet och programmet indikerar att den inte går så fort som förväntat. Men den går i alla fall så det är troligen inte så att själva fläkten är trasig (den är som sagt ny). Problemet är att den inte går igång vid behov, varken i en standardinstallation av Kubuntu eller med hjälp av i8kmon. Jag har även en liten Windows-partition och fläkten verkar inte gå där heller, vilket antyder att det är ett hårdvaruproblem. Jag har även uppgraderat till senaste BIOS utan resultat.
Vad kan vara fel? Var ska jag leta? Kan det vara någon sorts temperaturmätare som inte funkar som den ska? Både i8kmon och en temperatur-plasmoid till KDE rapporterar temperaturer mellan 25° C (fläkten på och ingen aktivitet) och 70° C (utan fläkt efter en stunds användning). Vad är en rimlig arbetstemperatur och maxtemperatur för en 2 GHz Intel Core 2 Duo T7300?
Datorn är ju för gammal för att det ska vara värt att lämna in den till en professionell reparatör, särskilt med tanke på hur billiga laptops är nu jämfört med när jag köpte den. Jag är därför främst ute efter tips om vad mer man kan titta på själv innan det är dags att ge upp?
I september 2004 skrev Lessig en artikel i Wired där han föreslog att material på webben som var olämpligt för barn skulle taggas, tex <porn>, och sedan kunna filtreras i en browser. Idéen som sådan är attraktiv, men det finns även uppenbara problem med den. Om det så kallade “innehållet” är tydligt taggat kan det ju även filtreras i ett tidigare led, av tex en arbetsgivare eller till och med en ISP. Jag citerar mig själv:
However, I see one big problem with this scheme. There would be preassure on universities, libraries and maybe even other employers and ISPs to restrict access to content that powerful groups regard as unsuitable (regardless of harm or legality). I can certainly imagine calls for filters (especially for <porn>) in many places. - Why should students be allowed to download porn on university computers? Let’s block it! A <porn>-tag could be read by browsers, as Lessig suggests. but it could just as easily be read by a proxy. Obviously, this would, in theory, at least be more exact than a traditional filter installed for the same reasons and it would simply impose the network owner’s wishes on the users. However, I would consider this an unnessecary restriction on the flow of information.
Nu rapporterar Slashdot att Indien planerar att blockera hela den nya toppdomänen .xxx.
Nu har jag i och för sig helt missat att .xxx till slut hade skapats men jag utgår från att den i praktiken kommer att fungera som vilken toppdomän som helst, dvs att det som publiceras under den inte nödvändigtvis måste var porr, eller förbjuden porr i de länder där inte all porr är förbjuden. Min poäng är att en filtrering i praktiken kommer att ske utan egentlig bedömning av om innehållet strider mot lag.
Jag bloggade om Musopen för ett tag sedan. Nu har jag hittat ett liknande projekt. Open Goldberg Variations samlar in pengar för att göra nya inspelningar och en notutgåva av Johann Sebastian Bachs Goldberg variationer och släppa dem fria under CC0.
Jag har, såvitt jag kan minnas, aldrig tidigare raderat en kommentar på den här bloggen, bortsett från uppenbara spamkommentarer som slunkit igenom filtret. Men i går raderade jag två kommentarer som nyligen dykt upp på en gammal post från 2007. I dag raderade jag tre nya kommentarer med liknande innehåll och stängde posten för ytterligare kommentarer.
Bakgrunden är att en person kommenterat min post när den var någorlunda aktuell och då uppgett ett namn (initialerna GK). Långt senare, första gången under 2010 och ytterligare fyra gånger de senaste dagarna, har en annan person (antar jag) skrivit kommentarer som inte har något med min post att göra. Den första kan väl sägas ha varit en kommentar till en av GK:s kommentar i alla fall och GK kritiserades för sitt ordval mm. Men övriga fyra tillförde inget annat, utöver att personen uttrycker sin missaktning för GK och kritiserar honom för något han ska ha gjort i helt andra sammanhang i sin yrkesroll.
Jag tycker inte att jag har någon skyldighet att tillhandahålla ett forum för vad som i längden skulle kunna bedömas som förtal. Samtidigt känns det väldigt tråkigt att radera kommentarer.
Snubblade just över Free as in Freedom.
Free as in Freedom is a bi-weekly oggcast, hosted and presented by Bradley M. Kuhn and Karen Sandler. The discussion includes legal, policy, and many other issues in the Free, Libre, and Open Source Software (FLOSS) world. Occasionally, guests join Bradley and Karen to discuss various topics regarding FLOSS.
Låter lovande.
Lade till den i hpodder direkt och provlyssnar på första avsnittet nu. Även om den heter oggcast så finns den i mp3 också, om någon behöver det.
Egentligen helt off topic på denna blog men detta har stört mig så länge nu…
Bläddrar i Daily Star, en av dessa engelska tabloider som blandar nakna bröst, skandaler, häpnadsväckande historier, rena påhitt och sport i en säljande mix.
Detta skriver Peter Wennman i Aftonbladet helt utan att reflektera över att den egna tidningen gör precis samma sak. Det enda som skiljer dem åt är att Aftonbladet ännu saknar de nakna brösten. River man ut sidan 3 är det numera nästan bara språket som skiljer dem från de engelska tabloiderna.
Skandaler har ju även svenska kvällstidningar alltid gillat och de rena påhitten är numera väldigt vanliga, i alla fall i Sportbladet där man regelmässigt skapar “nyheter” av spelbolagens odds. Om ett spelbolag över huvud taget accepterar spel på att något osannolikt ska inträffa gör Aftonbladet en artikel av det med en rubrik som påstår att det har inträffat.
Jag tyckte de var mycket bättre förr. Var det så? Eller är det bara jag som blivit äldre och klokare? Ett tag tyckte jag att i alla fall Sportbladet höll hyfsad kvalitet men nu är det ju bara spelpropaganda och påhitt.
Med en uppdaterad Wordpress och en förhoppning om att det kommer att postas mer här under 2011 än under 2010.




