Dec 11

Mer om raderad barnpornografi

Uncategorized Dom, Gnuheter, Juridik, Svea hovrätt, Swedish Add Comment (0)

Jag sitter på tåget och skummar lite i barnpornografidomen jag bloggade om i går. Det finns en hel del intressanta uttalanden från domstolarna i den.

Bakgrunden är i korthet följande. Innehav av barnpornografi är straffbart. Man har hittat några barnpornografiska bilder på mannens hårddisk, huvudsakliken i Windows “papperskorg”, samt drygt 500 raderade barnpornografiska bilder på disketter. Såväl den tilltalades egna uppgifter som övrig utredning tyder på att bilderna sparades före den 1 januari 1999, dvs före kriminaliseringe av innehav. Den tilltalade har även uppgivit att han raderat filerna före 1999 och domstolarna har utgått från att detta är riktigt.

Tingsrätten ansåg att raderade bilder på disketter var innehav därför att de kunde återkapas. Man konstaterade att det, i objektivt hänseende, förelåg innehav. Sedan förde man ett resonemang kring om han hade uppsåt till innehavet där man kom fram till att han var medveten om att bilderna kunde återskapas (något han förnekat) och därför hade uppsåt.

Hovrätten för ett delvis annorlunda resonemang men kommer till slut till samma resultat. Med hänvisning till förareten som jag inte har tillgång till på tåget (prop 1997/98:43 s 164-165 och SOU 1997:29 s 276) kommer man fram till att redan innehav av disketterna var straffbart.

NNs uppgift om att han raderat bilderna på disketterna före den 1 januari 1999 – när innehav av barnpornografiska bilder kriminaliserades – har inte vederlagts och skall därför godtas. Det är utrett att samtliga 524 raderade bilder vid tidpunkten för beslaget fortfarande var åtkomliga på så vis att de med hjälp av ett särskilt datorprogram har kunnat återskapas. Åklagaren har inte gjort gällande att NN skulle ha varit i besittning av ett sådant program. Hovrätten har därför att utgå från att NN med för honom då tillgänglig teknisk utrustning inte kunnat återskapa bilderna på disketterna. Mot bakgrund av ovan redovisade förarbetsuttalanden finner dock hovrätten att redan innehavet av disketterna i sig innebär att ett straffbart innehav måste anses ha förelegat, även om ytterligare teknisk utrustning har krävts för återskapandet av bilderna. Så länge någon har dylika disketter i sin besittning skulle det straffbara innehavet därmed kunna sägas upphöra först när disketterna antingen förstörts eller fyllts med annat innehåll, “skrivits över”, så att det olagliga innehållet inte längre kan återskapas. (mina kursiveringar)

Jag påstår inte att domstolarna gjorde fel i det här fallet men det känns som om hovrättens resonemang kan få lite väl långtgående konsekvensker. Tingrätten skriver tex (angående hårddisken) att

NN har haft kännedom om att bildfilerna kan återskapas. Emellertid skulle det föra för långt att alltid kräva att den som ofrivilligt fått sig tillsänd [sic] barnpornografiskt material skulle vara nödgad att förstöra sin hårddisk för att undgå ansvar.

Detta resonemang återfinns inte i hovrättens dom. Innebär det att om någon skickar mig en barnpornografisk bild så är jag tvungen att om inte förstöra min hårddisk så i vart fall radera filen och se till att den inte går att återskapa? Hur många “vanliga” datoranvändare vet ens hur det ska gå till?